Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett Specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   Specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som är i behov av särskilt stöd ex. svårt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som är ett specialpedagogiskt arbetssätt. Lekarbete står för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som är i behov av särskilt stöd ex. svårt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som är ett specialpedagogiskt arbetssätt. Lekarbete står för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett Specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett Specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Syftet med mitt examensarbete är att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan påverka lärandet för andra ämnen ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfälle per klass, och intervjuer har därefter genomförts med klasslärarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv är att tolka, förstå och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnåtts under arbetets gång.

Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   Specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Det talas idag mycket om Sveriges satsningar på en skola för alla. Samtidigt mår många elever dåligt. Det är något som inte stämmer. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas självbild påverkas av specialpedagogiskt stöd. Avsikten är att beskriva självbild, självkänsla och självförtroende, ur den enskilde elevens synvinkel.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger på sin egen roll i barnens lärande? Hur tänker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger på kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, då det inspireras av tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs med två barnskötare, tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar på förskolor i två olika kommuner, belägna i olika län. Fokus ligger på ett Specialpedagogiskt perspektiv, där studien har visat att pedagoger arbetar på ett sätt som verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.